DA    DE    EL    EN    ES    FI    FR    IT    NL    PT    SV   
 
Europaparlamentets talman
Biografi

Född i Normandie 1942, dotter till en läkare och barnbarn till folkskollärare, tog sin juristexamen vid 20 års ålder 1962, examen i statskunskap från Institut d'Etudes politique de Paris 1964, doktor i offentlig rätt 1969, advokat, medlem av advokatsamfundet i Hauts-de-Seine.

Nicole Fontaine var i nästan tjugo år nationellt ansvarig för förbindelserna mellan privatskolor och offentliga myndigheter vid de katolska skolornas generalsekretariat, först som juridisk rådgivare, sedan som biträdande generalsekreterare 1972-1981 och slutligen som allmänt ombud 1981-1984. Här var hon den främste kontaktpersonen för, och ofta initiativtagare till, de lagar och föreskrifter som de senaste tjugo åren har präglat de juridiska ramarna för harmoniska förbindelser mellan staten och de privata lärosäten som via kontrakt är knutna till den offentliga utbildningen.

Hennes doktorsavhandling i juridik om relationen mellan stat och kontraktsbundna privatskolor har getts ut i fyra upplagor och räknas allmänt som standardverket på området.

Nicole Fontaine var ledamot av Frankrikes nationella för högre utbildning 1975-1981. Hon tillhörde dess permanenta avdelning 1978-1981. Åren 1980-1984 var hon ordförande i Frankrikes rådgivande organ för lagtexter av ekonomisk eller social karaktär, där hon bland annat lade fram en rapport om bokpolitik.

I juni 1984 valdes hon till ledamot av Europaparlamentet, dagen efter den stora demonstrationen i Paris för ett fritt undervisningssystem som ledde till en överenskommelse om valfrihet på utbildningsområdet. Under sin första mandatperiod ägnade hon sig åt ett framtidsområde som fortfarande får stå tillbaka till förmån för ekonomiska frågor: Medborgarnas Europa. Inom detta område ägnade hon sig särskilt åt projekt för ungdomar, föreningsliv, ömsesidigt erkännande av examensbevis, yrkesmässig rörlighet samt etableringsfrihet inom EG.

Denna verksamhet skedde huvudsakligen inom ramen för de tre utskott hon var ledamot av: utskottet för rättsliga frågor och medborgarnas rättigheter, utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media samt utskottet för kvinnors rättigheter.

I juli 1989 omvaldes hon som ledamot av Europaparlamentet på den mittenlista som toppades av Simone Veil. Hon valdes då även till vice talman i parlamentet. I egenskap av vice talman är hon medlem av presidiet och företräder parlamentet i Europaparlamentets och de nationella parlamentens gemensamma delegation.

I januari 1994 utsågs hon av sin parlamentsgrupp, Europeiska folkpartiets grupp, till en av de ständiga ledamöterna i den förlikningskommitté som föreskrivs i Maastrichtfördraget. Förlikningskommittén har till uppgift att medla i tvister mellan rådet och parlamentet i slutet av lagstiftningsprocessen. Hon är den enda ständiga ledamoten i förlikningskommittén som kommer från Frankrike.

Hon är dessutom ordförande för Europaparlamentets delegation till COSAC (Konferensen mellan organ för EU-frågor), som är ett organ för samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet.

Strax före valet till Europaparlamentet 1994 publicerade hon en bok med titeln Les députes européens: Qui sont-ils? Que font-ils? (Europaparlamentets ledamöter: Vilka är de? Vad gör de?) för att göra ledamöterna mer kända bland allmänheten.

I juni 1994 omvaldes hon för en tredje mandatperiod. I juli samma år omvaldes hon även till vice talman i parlamentet och blev på grund av röstfördelningen utsedd till Europaparlamentets förste vice talman. Hon fick förlängt förtroende som förste vice talman i januari 1997. I egenskap av förste vice talman leder hon tillsammans med rådets tjänstgörande ordförande förlikningskommitténs sammanträden.

I augusti 1997 publicerade hon en EU-handbok med titeln L'Europe de vos initiative (Europa på era initiativ). I oktober 1998 publicerade hon dessutom en populärversion av Amserdamfördraget med titeln: Le Traite d' Amsterdam, à l'intention de ceux qui aimerait s'intresser à L'Europe si elle était moins obscure (Amsterdamfördraget för dem som skulle vilja intressera sig för EU om det inte var så obegripligt).

På riksplanet är Nicole Fontaine vice ordförande för UDF och i denna egenskap ledamot av det verkställande utskottet i UDF:s politiska byrå.

I juni 1999 omvaldes Nicole Fontaine som ledamot av Europaparlamentet, som andra namn på den lista som toppades av François Bayrou.

Hon kandiderade till posten som Europaparlamentets talman mot Mario Soares och valdes med en majoritet av de avgivna rösterna vid den första valomgången den 20 juli 1999.
 
© European ParliamentResponsible Website : Hélène Lanvert